Lugnande medicin oxascand
Vid depressioner med inslag av nyss nämnda symtom kan Oxascand användas tillsammans med sedvanliga antidepressiva farmaka. Delirium tremens, predeliriösa tillstånd och akuta abstinenssymtom som ångest, spänning och. Behandlingsöversikt Oro för efterlevande Oro är ett vanligt förekommande symtom vid svår sjukdom som många gånger kan lindras av informerande samtal och stöd.
HeroX Forum
Patienter i ett palliativt skede av sin sjukdom funderar mycket över sin begränsade framtid och förestående död. Det är vanligt med oro för efterlevande. Många oroar sig också för att bli till besvär för sin omgivning. Inte sällan är det rent praktiska åtgärder som kan lugna, t ex att ta reda på hur ekonomin blir för den kvarlevande eller att få veta att sorgestöd kan ges till närstående efter patientens död.
Svenska kyrkan ger ofta sorgestöd, enskilt eller i grupp.
Benzodiazepiner – konverteringsguide för olika läkemedel
I WHO:s definition av palliativ vård ingår sorgestöd till efterlevande, man bör därför inventera var detta kan erbjudas. Oro för döden Många är oroliga och rädda inför vad som komma skall under döendeprocessen fram till döden.
Vissa är även rädda för själva tillståndet död. Ren dödsångest är dock inte så vanligt hos patienter i sen palliativ fas. Lidande och dödskamp är allmänt känt men få vet hur väl det går att lindra. All sjukvårdspersonal bör kunna samtala om döden. Patienter behöver ibland få veta vad vi i sjukvården kan göra för dem, när de blir sämre och inte längre kan tala för sig.
Please wait while your request is being verified...
Information om att lindring kommer att ges om tecken till smärta, oro, illamående eller andra besvärande symtom som eventuellt kan uppstå, lugnar oftast väl. För vissa är dödsplatsen viktig. Möjlighet att få skriva ner sin livsberättelse, att få beskriva i ord vad de varit stolta över i livet, kan dämpa mycken oro. Oro och smärta Obearbetad oro kan förvärra ett samtidigt smärttillstånd eller upplevas som smärta och vice versa.
Oro och depression Det finns studier som visar att det är vanligt med depression hos palliativa patienter, upp till dubbelt så hög prevalens som hos övriga befolkningen. Depression hos palliativa patienter behandlas på samma sätt som för andra patienter se Depression hos vuxna eller Depression hos äldre.
Nedtrappning vid långvarigt bruk av bensodiazepiner
Man bör dock vara noggrann med diagnos, en adekvat ledsen patient kan ibland tolkas som deprimerad men må bra efter att ha fått gråta. Behandling Behandlingen bör naturligtvis vara anpassad efter orsaken till oron. Information och samtal är den viktigaste interventionen. Att skapa lugn och att finnas nära patienten är ofta mer effektivt än att ge läkemedel. Kroppskontakt så som att hålla hand och taktil massage är bra behandlingar.
Oro som trots icke-farmakolologisk behandling plågar patienten ska i första hand behandlas med bensodiazepiner, i första hand peroralt.