Rydberg månesköld
Mina fingrar multnade fast vid Viktor Rydbergs magnus opus, Singoalla.
Viktor Rydberg
En av mina djupaste sommarresor. Mötet mellan Riddaren Erland Månesköld och den kringvandrande nomadskan i talets Svedala, var utomordentligt originell, men samtidigt hissnade likt tidsrymden och tematiken i Virginia Wolfs Orlando. Till skillnad från Orlando är. Betyg 4 av 5 Kommentar av Anna Granström En vacker kärlekshistoria blandad med magik; dock svår att sätta betyg på för mig då språket är så gammaldags och svårläst Läste ingen nyversion.
Viktor Rydberg: en svensk litterär gigant
Egentligen kan jag inte bedöma den, men jag gillade den mycket samtidigt som slutet var lite sisådär. Betyg 1 av 5 Kommentar av max törnblom I och för sig läste jag orginalutgåvan på gammelsvenska till en skoluppgift, men jag kan inte minnas att jag varit så ointresserad av en bok. Dock får jag väl tillägga att det av Karin citerade stycket inte gör så värst mycket för att få mig att ändra uppfattning.
Betyg 3 av 5 Kommentar av Karin. Jag nalkas kullen, där kvällsvinden viskar i granen. Är du där, Singoalla?
A Viktor Rydberg
Jag ser dig ej, men jag anar, att du är där, ty vinden doftar av blommor, ty skogen är dejligt tyst, ty det rör sig så underligt i mitt bröst. Det vinkar däruppe på kullens topp; är det granen, som rör sina mörka grenar? Är det nyponbusken, som böjer sig, när vinden plockar hans vitröda blommor? Eller är det Singoallas klänning, som fladdrar, då hon väntar den hon älskar?
Jag vet icke, men jag anar mycket och är lycklig. Ljuvligt att möta sin flicka, ljuvligast då skymningen vilar över nejden.