Sår ljumske

Du kan få ont i ljumsken i samband med fysisk aktivitet, på grund av överansträngning eller att du sträckt en eller flera muskler i ljumsken. Förutom att känna av värk kan du även bli svullen och kraftlös i ljumsken. Nedsatt cirkulation, perfusion och syresättning. Förhöjd kroppstemperatur. Nedsatt känsel på grund av fysisk skada eller sederande och smärtstillande läkemedel, vilka kan påverka personens normala signaler till lägesändring.

  • Svamp i ljumsken smittar Trichophyton rubrum är den vanligaste orsaken till tinea inguinalis.
  • Svamp i ljumsken 1177 Ljumsksvamp är vanlig bland idrottsutövare, vid användning av tättsittande byxor och hos överviktiga.
  • Värmeutslag ljumsken Smärta i ljumsken är ett vanligt tillstånd som många individer kan drabbas av någon gång i livet.
  • Sår i ljumsken luktar illa Du kan få ont i ljumsken i samband med fysisk aktivitet, på grund av överansträngning eller att du sträckt en eller flera muskler i ljumsken.


  • sår ljumske


  • Avvikande blodvärden, exempelvis lågt Hb eller albumin. Nedsatt medvetandegrad. Kategori 1: Hudrodnad som inte bleknar vid tryck Intakt hud med rodnad på ett avgränsat område som inte bleknar vid tryck, vanligtvis lokaliserat över benutskott. OBS melaninrik hud kan sakna detta tecken, men färgen kan avvika från omkringliggande hudområden och området kan vara smärtsamt, fast, mjukt, varmare eller kallare än annan hud.

    Svamp i ljumskarna?

    Kategori 2: Delhudsskada Delhudsskada som ett ytligt öppet sår med rosaröd sårbädd utan fibrinbeläggning. Visar sig som ett blankt eller torrt ytligt sår utan fibrinbeläggning eller ytligt hematom. OBS denna kategori ska inte användas för att beskriva hudfliksskada, hudskador efter häfta, inkontinensrelaterad dermatit eller maceration. Kategori 3: Fullhudsskada Subkutant fett är synligt, men ben, sena eller muskler syns inte.

    Fibrinbeläggning kan vara synlig men döljer inte skadans djup.

    Trycksår – prevention och behandling

    Kan inkludera underminering och fistlar. Djupet av ett kategori 3-trycksår varierar beroende på anatomisk lokalisation. Näsrygg, öra, bakhuvud och malleoler saknar subkutan fettvävnad och Kategori 3-trycksår kan vara ytliga på dessa lokalisationer. Motsatsen gäller för områden med riklig subkutan fettvävnad som kan utveckla extremt djupa kategori 3-trycksår. Kategori 4: Djup fullhudsskada Djup fullhudsskada som involverar ben, sena eller muskel.

    Fibrin eller nekros kan synas. Ofta förekommer underminering och fistlar. Djupet av Kategori 4-trycksår varierar med anatomisk lokalisation. Exempelvis saknas subkutan fettvävnad på näsrygg, öra, bakhuvud och malleoler och sår på dessa lokalisationer kan vara ytliga.

    Utslag i ljumsken

    Kategori 4-trycksår kan involvera muskler och stödjevävnad t ex fascia, sena, ledkapsel vilket gör det sannolikt att osteomyelit och osteit uppstår. Blottade ben och muskler är synliga eller direkt palpabla. Området kan upplevas smärtsamt, hårt, mjukt, varmare, och kallare vid jämförelse av intilliggande hud. Djup vävnadsskada kan vara svårt att upptäcka på individer med melaninrik hud.